Klassrumsviktigt

Även om Bonnierförlagen Lära vill vara en motvikt till den negativa rapporteringen om skolan måste vi naturligtvis också dela och skärskåda det som inte står rätt till.

I Lärarförbundets nya rapport ”Trygghet att skapa studiero” anger fyra av tio lärare att de lägger så mycket tid på att hålla ordning att undervisningen blir lidande, och en fjärdedel anger att de överväger att byta yrke. Det här är alarmerade siffror, men ändå inte främst på grund av de monumentala problemen med rådande och stundande lärarbrist: skolan är full av elever som den här dagen och den här veckan mår dåligt i klassrummet och inte lär sig det de har rätt att lära sig.

Som förälder till en lättstörd tioåring, en som ofta har större behov av tyst och lugnt än många andra, vet jag att det definitivt inte behöver råda objektiv anarki förrän klassrumsklimatet blir en utmaning. 

Som lärare vet jag att klassrumsklimatet ofta är det svåraste man har att tackla – och att man i värsta fall känner sig ensammare än någonsin i situationer som är utmanande på det sättet.

När vi byggde visionen för Bonnierförlagen Lära under hösten 2017 gjorde vi det utifrån drygt 40 års erfarenhet av lärarutbildning, lärararbete, klassrumsbesök och samtal med människor som jobbar i alla slags funktioner inom skolan. (Vi var bara två personer på Lära då, men vi har haft ett hyfsat tydligt fokus hittills i vårt yrkesliv. :-) När vi gjorde vår ”varför”-läxa insåg vi att en av grundbultarna i en kommande utgivningslista måste vara att inte bara hjälpa till att lära barn räkna utan att också hjälpa till att skapa ett klassrumsklimat där det är möjligt att lära barn räkna.

Vi kallade det här området (i förläggartermer ett portföljsegment, i skoltermer ett fokusområde) för #klassrumsviktigt. 

Sedan starten har vi fyllt #klassrumsviktigt med titlar om sådant som gnissel i klassen, värdegrundsarbete, dilemmaberättelser, rastverksamhet/fritidshem, mental träning, fysisk aktivitet och mindfulness. Ledorden har varit ”lättillgängligt, praktiskt användbart, beprövat, framtaget av pedagoger/experter”. Experternas synopsis, provkapitel och manus har bollats med och knådats av undervisande lärare runt om i Sverige, bland annat via den guldklimp till resurs som vi kallar Lärarpanelen.

Inget material som ryms under rubriken #klassrumsviktigt” är en quick fix, och allt passar inte alla. 

Däremot hoppas vi att alla lärare, klasser och skolor på sikt ska hitta något som gör positiv skillnad i just deras klassrum – och att pedagogerna får tillgång till materialen och tid att jobba strukturerat med det som passar just dem.

”Rektorer och skolledare – våga prioritera strukturerat arbete med klassrumsklimatet som fortbildning och på arbetslagsträffar!” Ungefär så höll jag på att avsluta den här texten. Sen insåg jag att ordet ”Våga” är malplacerat. Det här är en amerikansk sportutrustningsbolagssituation: just do it. 

Det viktigaste är inte att ni använder just vårt material, det viktigaste är att ni *gör* det här. Vi har hängt tillräckligt länge i skolan för att inse det.

 

Lätt plågad skrivbordsselfie med famnen full av #klassrumsviktigt

Marie.jpeg

12:46 Vilka får SLFF:s pris Lärkan som Årets läromedelsförfattare?

Lärkungen 2019

Debutantpriset tilldelades Märta Glaveby.

Lärkan 2019

Kategori Förskola: Anna Hansson.

Kategori Lågstadium: Anna Ericsson Nordh och Ingmari Lundhäll.

Kategori Mellanstadium: Torsten Bengtsson.

Kategori Högstadium: Synnöve Carlsson.

Kategori Gymnasium: Lena Alfredsson och Hans Heikne.

Kategori Universitet/Högskola: John Steinberg.

Lärarscen.jpeg